Kategoriarkiv: Uncategorized

Desorienterad

Förra sommaren, på Kreta: jag tog mina promenader genom staden tidigt på morgonen. Efter frukost var det för varmt att tänka någon annanstans än i en stol i skuggan.

Den strategin har jag tagit upp nu, igen. I Sundsvall denna gång. Min inre kompass har fått fnatt. Och det passar mig just nu! Jag är ledig!

Men idag lovar de 33 grader dit jag är på väg. Så hett blev det aldrig den gången på Kreta.

Annonser

Kvinnliga förebilder i lokalpressen

IGE Day 2018 i Jönköping uppmärksammades även av lokalpressen.

Ingenjörer kan ju göra olika saker men alla jobbar ju egentligen med att lösa problem och det tycker jag verkar kul, citeras Alice Ekblad i artikeln. Jag har ju en framtidsvision om att jag vill förändra världen halvt, iallafall för någon, säger hon.

Hela artikeln kan du läsa här:

https://www.jnytt.se/article/sa-lockas-tjejer-till-ingenjorsyrket/

Läs och dela!

Du flyger fram och tillbaka till Thailand, och därmed smälter du ungefär sju kvadratmeter av isen i Arktis. Jorden blir varmare på grund av människors handlingar.

Karin Bojs skriver alltid lika skarpt och angeläget i DN. Nu om den omöjliga positionen att fortsätta blunda i klimatfrågan.

Den vanligaste förnekelsen i dag handlar om nötkött och flyg. På dessa två områden dräller det fortfarande av påhittade och vinklade fakta. Hur man som privatperson vill låta klimatfrågan påverka den egna livsföringen handlar om moral och känslor, inte om vetenskap. Men man behöver åtminstone inte ljuga. Inte hitta på vetenskap och teknisk utveckling som inte finns.

Läs hela artikeln här! Och dela den!

Förrförrförra julen. Eller så.

Känner ni Max Raabe? Jag kommer nog att återkomma till honom och hans högst egensinniga musikaliska värld. Julmusik är kanske inte hans största genre, men när han tar upp en gammal hit gör han den…. ännu äldre.

Ambitionsnivå

Så var det dethär med sommarläsning. Jodå, visst läser jag, betydligt fler böcker än annars. Och faktiskt också lite mer krävande. Just nu är det Karin Bojs bladvändare om vår europeiska familj som gäller. (Bland mycket annat förklarar hon att det bara är andra vågens immigranter från Syrien vi möter idag, den första vågen var den som gav oss jordbruket.) Efter det väntar en skildring från motsatta lägret, så att säga: Maja Hagermans berättelse om rasbiologen Herman Lundborg. Det borde väl räcka en vecka! Sedan får vi se. Fortsättning följer!

IMG_2234

 Jag låter inte Berglins trycka ner mig i skoskaften. En gång har jag i alla fall läst James Joyce.

De där intelligenta (2)

Det började med artikeln Intelligens – så vet du om du är drabbad. Smart och roligt skriven. SvD fortsätter nu sin serie om den laddade intelligensen med ett antal andra artiklar och jag blir lite fundersam. Det handlar om föreningen Mensa, om rädsla för könskrig och om bortslösad förmåga:

Man kan kanske tycka att intelligensens uppsidor borde vara uppenbara i alla tider och i alla sammanhang. Det vill säga: att intelligenta varelser ständigt gör en massa intelligenta saker med någon sorts automatik, och att de på så sätt ser till att sätta sina förnämliga hjärnor i nyttigt arbete. Men i så fall har man fel, skriver Jan Söderqvist och fortsätter med att slå fast att intelligensens enda funktion, alltså sett ur ett evolutionärt perspektiv, är att imponera på det motsatta könet.

Fan tro’t. Själv har jag alltid haft svårt för de intelligenta människor (och nu talar vi om traditionell intelligens, alltså höga resultat på IQ-tester) som sorterar in folk de möter i ”smarta” och ”övriga”. Att kvoteras in i en gemenskap enbart på grundval av intelligensnivå känns inte mycket bättre än att bli det på grund av kön. Vi är väl mer komplexa än så?

Hög intelligens behöver inte heller betyda att man är klok. Och kloka människor, är min erfarenhet, delar två drag som de (enbart) intelligenta ofta saknar: de kan genuint uppskatta många olika sällskap, och de har inte något behov av att bli bekräftade. Det är kanske därför det inte finns någon Mensa-liknande förening för dem?

Du hittar alla artiklar i serien här!

 

Om killgissningar

Har du undrat varför en del män alltid verkar veta precis hur det är ställt med vissa saker, baserat på ren magkänsla snarare än en kognitiv eftertanke? Nu kommer ett möjligt svar – det kan bero på testosteronet, skriver SvD apropå en kalifornisk forskningsstudie.

Vi tror att testosteronet antingen hämmar processen att fundera igenom din insats, eller så ökar det känslan av att ‘jag har definitivt rätt'”, säger professor Colin Camerer, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Och jag som trodde att de gissade för att de inte kunde bättre.

Fast det kunde de tydligen inte heller.

Läs hela artikeln här: Forskare: Därför ”killgissar” killar | SvD

När ingen ser

Ja, jag dansar också när ingen tittar på! Som här, i ett glädjepiller till filmklipp från Piano Guys.

Kunskapstidningen

Mina barn har alla i en viss ålder slukat varje nytt nummer av Lyckoslanten, och KP-prenumerationen har gått i arv ända tills den nu ligger hos yngsta dottern. Båda tidningarna har lyckats med konststycket att hitta ett tilltal som känns lika angeläget som intresseväckande. Och som förälder läser jag dem också med god behållning.

Goda förutsättningar att nå samma nivå har nya Kunskapstidningen. Josefin Hall har startat och driver den som ett hobbyprojekt med en imponerande ambitionsnivå. Så här beskriver hon sina drivkrafter:

Framsida[…] det finns också flera konkreta anledningar till varför jag tycker att det är viktigt att sprida och förmedla forskning och vetenskap. Tack vare kunskap om hur världen fungerar minimerar vi risken att luras av felaktiga föreställningar, som ibland florerar, eller av pseudovetenskap. Det är också mycket lättare att ta ställning och ha åsikter om man är insatt. Dessutom bedrivs ofta forskning av skattemedel – alltså av dina och av mina pengar. Om vi gemensamt ska betala för forskningen vill vi ju också ha möjlighet att ta del av den, på ett enkelt och begripligt sätt. Det finns alltså ett demokratiskt värde i att sprida forskning på ett populärvetenskapligt sätt.

Jag har inte bara läst premiärnumret i pappersform utan även testat det på mina barn. Klart godkänt, blev resultatet, särskilt artiklarna om Minecraft och Pokémon. Heja Josefin och fortsätt så, säger vi!

Här hittar du tidningens webbplats!

Och här är Facebook-sidan!

AR-cello

Har de senaste månaderna fått anledning att nosa på VR- och AR-applikationer i ett forskningsprojekt. Virtual reality är det många som har testat och ingen har väl undgått att se reklamen för dedär cyklopliknande glasögonen. Augmented reality, eller förstärkt verklighet (se Wikipedia-definitionen nedan) stötte jag första gången på i Marvel-filmatiseringen av Iron Man och mitt stalltips är att den kommer att visa sig betydligt mer praktiskt användbar för oss som siktar på industriella tillämpningar.

Liksom Tony Stark ligger alltid Steve på Piano Guys i framkant och med AR-instruktioner för 8 celli har han nästan lika mycket att göra som vilken superhjälte som helst.

På Wikipedia kan man läsa om AR:

Förstärkt verklighet (eller augmented reality, AR) är en live direkt eller indirekt betraktelse av en fysisk, verklighetstrogen miljö vars element förstärks (eller kompletteras) med datorgenererade sinnesintryck som ljud, video, grafik eller GPS-data. Det är relaterat till ett begrepp som kallas mediated reality (medierad verklighet), där en bild av verkligheten ändras (kanske till och med minskar i stället för förstärks) av en dator. Tekniken fungerar genom att öka uppfattningen om den nuvarande verkligheten (till skillnad från virtuell verklighet som ersätter den verkliga världen med en simulerad). Förstärkt verklighet sker konventionellt i realtid och i semantiska sammanhang med miljöfaktorer, såsom sportresultat på TV under en match. Med hjälp av avancerad AR-teknik (t.ex. genom att tillsätta datorseende och objektigenkänning) blir informationen om den omgivande verkligheten för användaren både interaktiv och digitalt manipulerbar. Information om miljön och dess objekt överläggs på den verkliga världen. Denna information kan vara virtuell eller verklig, t.ex. genom att se andra verkliga känd eller uppmätt information såsom elektromagnetiska radiovågor som är överlagrade i exakt position med där de faktiskt är i rymden.