Fråga Doktorn (34)

När man äter räkor och skalar dem så får fingrarna en stark räklukt. Man sätter på vissa ställen fram ett fat med citronvatten för att skölja händerna. Det är inte särskilt effektivt, man kan fortfarande känna en viss lukt. Till och med om man tvättat händerna med tvål och vatten. Jag köpte en ”metalltvål” i en butik med hushållsartiklar, är formad som en vanlig tvål och används likadant. Jag förmodar att det är 18/8 stål. Den tar bort lukten direkt, bättre än både tvål och citron. Jag undrar vad händer och vad har den metallen för magiska egenskaper?

hq720

Att kunna tvätta händerna med tvål och vatten är egentligen rätt märkvärdigt. Få uppfinningar har räddat så många liv som tvålen eftersom den är en förutsättning för god hygien. När tvål tack vare industriella framställningsmetoder blev tillgänglig för alla gick spädbarnsdödligheten ner och det gick lättare att få bukt med olika typer av infektioner. Renlighet förknippas ofta med frihet från lukt, men det sambandet är inte alldeles enkelt. När svett processas av bakterier på kroppen bildas illaluktande men fettlösliga ämnen som löses upp av tvållöddret, och den odör vi vanligen förknippar med en otvättad kropp försvinner.

Men som du själv påpekar finns det andra doftämnen som tvålen inte rår på, bland annat i lök och räkskal. Dessa gasformiga ämnen är inte fettlösliga. De bildas i flera steg från en förening mellan aminosyror och svavelföreningar i löken och ställer bland annat till problem i matlagningen. I vatten bildar de nämligen svavelsyra och hur det känns att få det i ögat vet alla som har hackat lök utan cyklop (själv använde jag länge en gasmask från mellankrigstiden).

Nu råkar det vara så att metalliskt krom har en benägenhet att bilda stabila kemiska föreningar med svavel. Om du skulle ha ett förkromat dörrhandtag på din köksdörr att gnugga fingrarna mot vore alltså problemet löst – doftämnena från räkskalen skulle omvandlas till luktfria kromföreningar. Bor du modernt med plasthandtag är rostfritt 18/8-stål med sitt höga krominnehåll ett bra alternativ. Och om din diskbänk också är av den moderna sorten av granit kan du lugnt hålla tillgodo med din ståltvål – jag kan garantera att den håller lika länge som ditt matlagningsintresse. Men när du har använt den, kom ihåg att luktfri inte är detsamma som ren. För att ta kål på otrevliga bakterier är den vanliga handtvålen fortfarande bäst!

Pingstmusik

Pingstdagen har också sin musik! Roligast för cellisten är förstås sopranarian ur Bachs kantat BWV 68, Mein glättiges Herze. Extra trevligt att musicera tillsammans med en trevlig sångerska, som här i Köthen:

Ännu bättre var det när jag spelade cellostämman på en konsert 1999 i Hofors kyrka. Då hoppade A in med kort varsel och sjöng arian med bravur, och det var inte bara musiken vi hade gemensamt, visade det sig snart. Det blev åtskilliga mil av gemensamma barnvagnspromenader och otaliga hektoliter avnjutet kaffe genom åren. Och en hel del musik, förstås. Så det var ju tur att allas vår Queen of Fika hade en lucka i kalendern den där dagen!

Om killgissningar

Har du undrat varför en del män alltid verkar veta precis hur det är ställt med vissa saker, baserat på ren magkänsla snarare än en kognitiv eftertanke? Nu kommer ett möjligt svar – det kan bero på testosteronet, skriver SvD apropå en kalifornisk forskningsstudie.

Vi tror att testosteronet antingen hämmar processen att fundera igenom din insats, eller så ökar det känslan av att ‘jag har definitivt rätt'”, säger professor Colin Camerer, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Och jag som trodde att de gissade för att de inte kunde bättre.

Fast det kunde de tydligen inte heller.

Läs hela artikeln här: Forskare: Därför ”killgissar” killar | SvD

Kunskapstidningen

Mina barn har alla i en viss ålder slukat varje nytt nummer av Lyckoslanten, och KP-prenumerationen har gått i arv ända tills den nu ligger hos yngsta dottern. Båda tidningarna har lyckats med konststycket att hitta ett tilltal som känns lika angeläget som intresseväckande. Och som förälder läser jag dem också med god behållning.

Goda förutsättningar att nå samma nivå har nya Kunskapstidningen. Josefin Hall har startat och driver den som ett hobbyprojekt med en imponerande ambitionsnivå. Så här beskriver hon sina drivkrafter:

Framsida[…] det finns också flera konkreta anledningar till varför jag tycker att det är viktigt att sprida och förmedla forskning och vetenskap. Tack vare kunskap om hur världen fungerar minimerar vi risken att luras av felaktiga föreställningar, som ibland florerar, eller av pseudovetenskap. Det är också mycket lättare att ta ställning och ha åsikter om man är insatt. Dessutom bedrivs ofta forskning av skattemedel – alltså av dina och av mina pengar. Om vi gemensamt ska betala för forskningen vill vi ju också ha möjlighet att ta del av den, på ett enkelt och begripligt sätt. Det finns alltså ett demokratiskt värde i att sprida forskning på ett populärvetenskapligt sätt.

Jag har inte bara läst premiärnumret i pappersform utan även testat det på mina barn. Klart godkänt, blev resultatet, särskilt artiklarna om Minecraft och Pokémon. Heja Josefin och fortsätt så, säger vi!

Här hittar du tidningens webbplats!

Och här är Facebook-sidan!

Vid kaffeautomaten

Ibland, sa kollegan N, undrar jag hur det känns att vara kvinna.

Jaha? sa vi. Tre kvinnor kring fikabordet så det var rätt hög procent.

Jo, när frugan vill ha hjälp att öppna marmeladburken. Det är ju ingen match för mig. Lyfta saker och sånt. Men ni kvinnor, ni lever ju i en värld där allt är för stort och för tungt och för brett…

Vi hittar på andra sätt, sa kollegan M. Uppfinner burköppnare och lyfthjälpmedel och höga klackar.

 

dscn0225.jpg

Denna fikadiskussion kom jag att tänka på idag i trädgården. Har fått några överblivna kalkstensplattor av grannen och de skulle passa fint som stöd för blommorna i slänten, tänkte jag. Så jag grävde och fixade och skulle sedan lyfta dem på plats.

Jaha.

Inte en chans att lyfta. Men jag mindes min tid som postbud, hur jag i brist på muskelstyrka lärde mig att hasa och dra och välta paketen dit de skulle. Och idag visade jag att en spade som hävstång plus en dos Newtonsk fysik kompenserar rätt bra.

AR-cello

Har de senaste månaderna fått anledning att nosa på VR- och AR-applikationer i ett forskningsprojekt. Virtual reality är det många som har testat och ingen har väl undgått att se reklamen för dedär cyklopliknande glasögonen. Augmented reality, eller förstärkt verklighet (se Wikipedia-definitionen nedan) stötte jag första gången på i Marvel-filmatiseringen av Iron Man och mitt stalltips är att den kommer att visa sig betydligt mer praktiskt användbar för oss som siktar på industriella tillämpningar.

Liksom Tony Stark ligger alltid Steve på Piano Guys i framkant och med AR-instruktioner för 8 celli har han nästan lika mycket att göra som vilken superhjälte som helst.

På Wikipedia kan man läsa om AR:

Förstärkt verklighet (eller augmented reality, AR) är en live direkt eller indirekt betraktelse av en fysisk, verklighetstrogen miljö vars element förstärks (eller kompletteras) med datorgenererade sinnesintryck som ljud, video, grafik eller GPS-data. Det är relaterat till ett begrepp som kallas mediated reality (medierad verklighet), där en bild av verkligheten ändras (kanske till och med minskar i stället för förstärks) av en dator. Tekniken fungerar genom att öka uppfattningen om den nuvarande verkligheten (till skillnad från virtuell verklighet som ersätter den verkliga världen med en simulerad). Förstärkt verklighet sker konventionellt i realtid och i semantiska sammanhang med miljöfaktorer, såsom sportresultat på TV under en match. Med hjälp av avancerad AR-teknik (t.ex. genom att tillsätta datorseende och objektigenkänning) blir informationen om den omgivande verkligheten för användaren både interaktiv och digitalt manipulerbar. Information om miljön och dess objekt överläggs på den verkliga världen. Denna information kan vara virtuell eller verklig, t.ex. genom att se andra verkliga känd eller uppmätt information såsom elektromagnetiska radiovågor som är överlagrade i exakt position med där de faktiskt är i rymden.

Det mesta reder ut sig

Doktorn är glad att vara tillbaka på bloggen igen! Det har varit en lång rad hektiska veckor med jobb, födelsedagar, resor och tillochmed en konfirmation. Men det mesta reder ut sig och i sommarvärmen vi fått känner jag att – It’s gonna be okay!

Nytt från Institutet

Nytt från SWECAST! I senaste numret som du kan läsa här presenteras kollegan Martin lite närmare men också en hel rad nya spännande forskningsprojekt. En favorit i repris är också filmen som visar vår verksamhet med 3D-skrivaren för sand!

Kemisten vid strykbrädan

Ibland får jag frågan om vad grejen är med vetenskap, egentligen. Vad är det för vits med att lära sig varför allt är som det är? Räcker det inte med att acceptera det, bara?

Svaret är förstås nej! Det räcker inte alls. Jag vill ju veta! Och när jag vet kan jag förbättra världen litegrann. Vara mera medveten om vad jag gör när jag stryker, till exempel.

I hate ironing, I’ll do more or less anything to avoid it. So faced with a giant pile of laundry I got easily distracted. I started to wonder why those shirts emerged from the machine looking like a tangled bag of rags. How come the cotton clothes get crumpled so easily? And what’s with easy-iron garments, why don’t they need so much pressing? Since I’m a scientist I know its important to understand the theory behind a methodology. And so it became imperative, before unleashing the iron and its board, that I found the answers to these pressing questions.

Så skriver professor Mark Lorch i Hull och fortsätter med en pedagogisk redogörelse för alla de olika problemställningar och glädjeämnen som dyker upp vid strykbrädan.

Hela artikeln hittar du här: How chemistry can make your ironing easier. Han avslutar med att konstatera att

The pile of laundry is still waiting for me. But at least I have the theory of ironing all straightened out, and so I suppose I’d best just get on with the practical session. Or maybe I’ll go for that crumpled look and just call myself a theoretical ironist.