Det perfekta ögonblicket

Max Raabe berättade jag om i julas. Nu har han kommit ut med ett nytt album som tackochlov finns på Spotify, och därmed även i ljudbilden här hemma.

Det är inte så lätt att beskriva hans ljudvärld. Mesta tiden turnerar han med sin Palast Orchester och förvaltar den säregna kulturskatt som är tysk populärmusik från 1920- och 1930-talen, men tänk Karl Gerhard, inte Zarah Leander. Klädd i frack, stift upper lip och glimten i ögat dompterar han både orkester och publik.

Att höra tydligt artikulerad tyska med denna vackra accent är en fröjd bara det! Och tack vare min energiska gymnasielärarinna hänger även jag med i svängarna.

Men däremellan gör han musik som väl bäst kan sammanfattas som tidlös.

Annonser

Nya kollegan kämpar på

Fortsatt full fart på jobbet! Nu har roboten lärt sig plocka upp printade delar ur sanden också. Men vi släpper inte in hen i själva 3D-skrivaren ännu.

Just de här delarna är ritade av Carljohan Johansson, och det är också han som satt ihop filmen. Tack för det!

Två små gåtor och ett stort grattis

Idag har jag fått svaret på två gåtor:

Varför min mobil lägger av när jag är ute på vinterpromenad.

https://www.dn.se/nyheter/sverige/darfor-fungerar-inte-mobilen-i-kyla/

Och varför det var tårta på jobbet idag.

https://www.dn.se/nyheter/sverige/smaland-firar-fossta-tossdan-i-mass/

Men gladast idag är vi för att min vän fysikern fått ett storartat gott betyg för sina insatser!

https://www.dn.se/nyheter/sverige/dns-maria-gunther-prisas-for-sin-vetenskapsjournalistik/

Ju mer vi läser hennes texter desto gladare blir vi att vi valde henne. Hon får oss att förstå forskning på ett bra sätt. Dessutom känner man instinktivt att hon är en person att lita på i en värld där det annars kan vara svårt att avgöra vilken forskning som är seriös, säger Karin Tengby, projektledare för stiftelseverksamheten på Kultur & Natur.  

Grattis, grattis, grattis! Du är värd en alldeles egen massipantåta såhär på fossta tossdan i mass!

 

Öppet hus!

Swerea Swecast

Den 12 april är det dags: Öppet hus på Swerea SWECAST i Jönköping!

Vi ska gjuta & printa & simulera & prata & berätta om vadvi håller på med på dagarna. Och vi bjuder på lunch! Och kommer att ha väldigt, väldigt trevligt!

https://www.swerea.se/swecastdagen

Välkommen!

 

Läs och dela!

Du flyger fram och tillbaka till Thailand, och därmed smälter du ungefär sju kvadratmeter av isen i Arktis. Jorden blir varmare på grund av människors handlingar.

Karin Bojs skriver alltid lika skarpt och angeläget i DN. Nu om den omöjliga positionen att fortsätta blunda i klimatfrågan.

Den vanligaste förnekelsen i dag handlar om nötkött och flyg. På dessa två områden dräller det fortfarande av påhittade och vinklade fakta. Hur man som privatperson vill låta klimatfrågan påverka den egna livsföringen handlar om moral och känslor, inte om vetenskap. Men man behöver åtminstone inte ljuga. Inte hitta på vetenskap och teknisk utveckling som inte finns.

Läs hela artikeln här! Och dela den!

Allra nyaste kollegan

Nyaste kollegan Olof berättade jag om igår. Men vi har en ännu färskare också, under upplärning. Det enda hen gör ännu så länge är att dammsuga. Utan att någonsin tröttna.

Jag bjuder hem den här kollegan rätt snart tror jag.

Nyaste nytt från SWECAST

Nytt från SWECAST kunde du tidigare läsa i tidningen Gjuteriet. Numera är detta en fristående bilaga och varje nummer ligger ute på nätet. Just nu kan du läsa om ett nyligen avslutat projekt där jag varit involverad tillsammans med kollegan Johan här till höger, men också om mycket annat som händer på företaget just nu. Bland annat en presentation av nyaste kollegan Olof, 3D-tekniker sedan ett par veckor. Länk hittar du här:

Nytt från Swerea SWECAST

Spinn, spinn…

Jag vet inte om det är fånigt eller genialiskt. Men som materialforskare blir jag ändå lycklig av den här samlingen leksakssnurror. För vuxna förstås. Pedagogiskt visas ett stort antal metaller och legeringar med suggestiva beskrivningar av varje snurras färg och egenskaper. Till och med gjutjärn finns med:

The medieval classic stands out due to its industrial grey look that becomes darker with time. Grey Cast iron has a porous surface that makes this top easier to hold and spin.

En sorts materialpoesi, om man så vill! Och korrekt i alla detaljer, såvitt jag kan se.

Film finns det också: snurrans födelse. Sällan har en CNC-operation framställts så… Oscarsvinnande. Klart att jag gärna skulle ha dem allihop på skrivbordet. Om inte annat för att få känna mig som Leonardo DiCaprio ett ögonblick.

 

Sista doktorsfrågan

Ur branschtidningen Gjuteriet, sista numret 2017:

Stämmer det att detta är den sista Fråga Doktorn du skriver här i Gjuteriet?

Ja, så är det. Allt har sin tid och efter drygt fem år är det dags att stänga frågelådan för denna gång. Men det har varit mycket roligt att få medverka så flitigt i detta forum – har jag räknat rätt blir det här mitt fyrtionde inlägg! Inget av detta hade blivit av utan alla läsare som ställt så många kluriga frågor under åren. Tack vare er har jag fått anledning att fördjupa mig i de mest skilda områden och sprida kunskapen vidare på ett sätt som jag hoppas varit lätt att ta till sig.

Frågorna har också ofta lett till vidare insikter om hur olika material och processer hänger ihop och hur mänskliga behov, tekniska framsteg och den allmänna samhällsutvecklingen samspelar i stort och smått. Ett exempel är hur synen på och användningen av gjutjärn som byggnadsmaterial ändrats genom åren, från eufori till katastrof och tillbaka igen. Ett annat varför man trots en enorm materialteknisk och konstnärlig utveckling genom århundradena envist framhärdar i att brons och inget annat är det rätta materialet för en staty.

Hur kom det sig att du började svara på frågor i Gjuteriet?

Jag var alldeles nyanställd när en av kollegorna kom in och undrade om det stämde att jag hade disputerat, vilket jag inte kunde förneka. Bra, sa han, då får du svara på nästa doktorsfråga, för vi turas om. Vi var fyra doktorer anställda på SWECAST så jag tänkte att jag bara behövde ta två frågor om året och det kändes överkomligt. Men märkligt nog fortsatte det att alltid vara min tur efter det… Detta första inlägg svarade på varför det heter ”kokill” och ”flaska” och det blev en språkhistorisk utredning med citat från en av mina favoritromaner. Ett udda inslag i tidningen men redaktören var nöjd.

Och varför fortsatte du?

För att det har varit så roligt! Doktorsfrågan är en naturlig fortsättning på de smått absurda diskussioner som kan utvecklas kring fikabordet här på SWECAST en vanlig eftermiddag. Många kollegor bidrar med sina erfarenheter och uppslag, och frågeställningen växer i alla riktningar. Svaret är sällan helt akademiskt men alltid allmänbildande. Jag vill också nämna Gjuteriets olika redaktörer som alltid visat stort intresse för frågespalten och gett mig uppmuntran, feedback på språk, innehåll och nivå, och inte minst en hälsosam respekt för deadlines.

Vilken är den märkligaste frågan du har svarat på?

Mannen som ville gjuta en stor gong-gong av järnpulver från en meteorit. Jag vet inte om han hittade ett lämpligt gjuteri till slut, men det hade definitivt varit möjligt. Annars kan den mest harmlösa fråga rymma en hel värld av associationer och leda långt utöver vad frågeställaren egentligen tänkt sig. Ett biobesök i jultid resulterade i oanade kopplingar mellan amerikansk guldsmedspraxis och europeiska dvärgars snålhet medan en fråga om världsrekord för gjutgods ledde till filosofiska funderingars om gjutningens innersta väsen.

Och vilken har varit svårast?

Knepigast är förstås att gå utanför sitt specialområde. I en fråga om blygjutning har jag senare förstått att jag slirade lite på fakta och när det frågades om gjutna mynt fick jag ta mig ända till Myntmuseet i Stockholm för att forska vidare. Som läsarna av denna spalt har märkt rör jag mig helst bland olika metalliska material och gärna med en historisk tillbakablick. Stål kan jag bäst men tack vare frågor om gjutjärn, aluminium och andra legeringar har jag fått anledning att intervjua kunniga kollegor och lära mig mycket själv.

Har det blivit riktigt fel någon gång?

Jag blandade ihop magnetit och hematit och då klagade ni läsare. Det var riktigt pinsamt, trots att det hade sin förklaring…

Vilket är Doktorns eget specialistområde?

Min doktorsavhandling skrev jag en gång i tiden om elektriskt ledande polymermaterial som var tänkta att användas i bilbatterier. Långt från gjutning kan tyckas men min fascination för material och tillverkningsprocesser föddes redan där och den har jag burit med mig sedan dess. Jag har också hunnit undervisa en del på olika nivåer. Innan jag kom till SWECAST arbetade jag i stålbranschen så gjutstål är väl min hemmaplan. Men för närvarande arbetar jag huvudsakligen med test- och demonstrationsverksamheten på SWECAST .

Har du någon egen hjärtefråga?

Att alla gjutare ska lära sig stava rätt. Gjuta-göt-gjutit, cast-cast-cast ska det vara och inget annat.

Vad vill du skicka med dina läsare inför framtiden?

Sluta aldrig att ställa dina frågor. Det finns alltid någon som är beredd att plocka upp tråden och nysta vidare.

Att förstå världen

Hur jag lärde mig förstå världenNi har förstås redan läst den allihopa? Eller åtminstone sett att den finns att få tag på? Själv köpte jag den åt sonen i julklapp och hann läsa den själv också innan jullovet var slut. Lättläst och tänkvärd och en fin bakgrund till historien om Hans Rosling.

Lika intressant, men med ett annat perspektiv, har dokumentären Roslings värld som ligger ute på SVTPlay. Och en hel massa fina youtubeklipp har ni redan sett här på bloggen, om inte annat! Alla gamla inlägg hittar ni här:

https://endoktorigjuteriet.wordpress.com/?s=rosling