Etikettarkiv: Holland

Dags att baka lite!

Snart är det 5 december igen och dags att fira Sinterklaas! Han landade faktiskt i Holland i lördags och barnens träskor stod prompt vid öppna spisen samma kväll. Innan dess hann vi baka pepernoten, eller kruidnoten, som damen i klippet noga förklarar att det egentligen heter. Fast alla holländare jag känner säger pepernoten. Det går lika bra att göra dem av svensk färdigköpt pepparkaksdeg som tack och lov redan hittat ut i svenska mataffärer den här tiden på året. (Det ska vara marsipan också, till Pakjesavond, och det är lögn att hitta det i Huskvarna så här års.)

Om man vill göra något som mera påminner om vanliga svenska pepparkakor blir det speculaaspoppen, figurer som skapas med träformar.  Men här fungerar det inte alls med svensk pepparkaksdeg för de fina mönstren i ytan försvinner vid gräddningen. Speculaas-degen innehåller förmodligen inte lika mycket bikarbonat.

Bara i den holländska närmiljön (2)

Ytterligare två saker som jag sällan ser hemmavid.

Vallgrav_2

4. Konstgjord damm i anslutning till nybyggda parhus, komplett med broar och bryggor. Fast konstgjord? Antar att man helt enkelt måste göra av allt vatten nånstans och en damm som omväxling till alla kanaler är inte så dumt.

Vimplar

5. Hela gatan dekorerad i fotbollslandslagets färger. Ja, vi såg bronsmatchen på plats. Alldeles nöjd var man inte här men barnen behöll sina orange tröjor på även efteråt. Och fotboll spelades överallt i området.

Bara i den holländska närmiljön (1)

Vad man hittar bara i den holländska trafiken skrev jag om förra sommaren. I år blev det dags för spaning i närmiljön.

Blåbär1. Blåbärsris i närheten av gångväg och lekplats med alla blåbären kvar. Enligt initierade källor har holländare ingen plockkultur. De odlade blåbären i mataffären är mycket större, så varför bry sig?

Springa_2

2. Fint belägen naturstig i nära anslutning till bostadsområde, helt tom på folk i löpartights. Se inlägg häromdagen.

hondepoep

3. Hundbajsautomat. Ja, ni begriper nog.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tidig sommarmorgon i Noord-Holland

Löparrundan inledde dagen även under hollandssemestern. Ett bra sätt att lära känna närområdet. På promenadstigarna mellan radhusen kändes det mer som en djungel. Men ofta var allt mycket blött så det gällde att tänka på hur man satte ner fötterna. Hade inte lust att dratta omkull…

Springa_1Däremot mötte jag mest hundägare på min runda, oavsett vilken tid på dagen jag var ute. På tio dagar såg jag enbart fem eller sex motionslöpare vilket är mindre än under en enda runda här hemma. Är det ingen som löptränar i Holland? Kanske är vädret för nyckfullt så att man håller sig till löpband på gymmet eller en roddmaskin på vinden?

Inte i källaren i alla fall; i Holland finns inga källare. Gissa varför.

 

Konst IRL

mauritshuisHär på Mauritshuis i Haag hittar man guldkornen i holländskt måleri tillsammans med en hel del andra äldre godbitar. Museet har länge varit stängt för renovering men i sommar kunde vi äntligen återvända, denna gång i sällskap med barnen förstås.

Från tidigare epoker är det mest religiöst måleri men både Rembrandt och Vermeer är representerade med porträtt. Barnen tyckte alla stilleben var roligast, särskilt de där med en bibelberättelse gömd i bakgrunden som ett alibi för religiösa, konstälskande sextonhundratalsborgare. Museet är precis lagom stort för en intresserad vuxen, men barnen och jag enades kvickt om att bara ägna oss ordentligt åt en enda tavla per rum. Det räckte ändå närmare en timme.

Emmaus

Kristus och lärjungarna på väg till Emmaus. Våra bibelsprängda barn tog den direkt. 

girlstoreSedan var det dags för museibutiken. Det är alltid intressant att undersöka ett museums självbild så som den kommer till uttryck i sortimentet av prylar. Här hade man tyvärr bantat på utbudet av vykort så att det faktiskt var svårt att hitta favorittavlorna – fotografering var faktiskt tillåten i salarna. Istället hade man fokuserat på en enda tavla, Johannes Vermeers Flicka med pärlörhänge, och projicerat det arma barnet till oigenkännlighet på brickor, kulspetspennor och vattenflaskor. Misstänker en ambition att göra henne till Hollands Mona Lisa. Men särskilt smakfullt var det inte.

Läs då hellre boken, eller se för all del filmen.  Colin Firth kanske inte gör sin bästa rolltolkning någonsin, men tavlorna kommer bokstavligen till liv. Och ljuset! Och färgerna!

 

 

 

Byggarbetsplats i havet

I år såg vår holländska favoritstrand lite annorlunda ut. Vi kommer ofta tillbaka till ett ställe i skärningen mellan naturliga dyner och konstgjord vall eftersom det brukar vara relativt glest mellan solparasollen där. Nu pågick en febril aktivitet som involverade en mycket stor båt en bit ut i vattnet, flera surrande bulldozers och en väldig massa grova rör.

dyner_2dyner_1

Det visade sig att man har klassat den gamla vallen som otillräcklig – den klarar inte den där översvämningen som kommer en gång på tiotusen år. Istället för att som brukligt bygga på och förstärka den kommer man denna gång att komplettera den med ett konstgjort dynlandskap på havssidan. Formen på de nya dynerna har noggrant optimerats av Rijkswaterstaat, den där fantastiska institutionen som i drygt tvåhundra år sett till att holländarna för det mesta är torra om fötterna. Såhär nånting kommer det att se ut när det är klart. Bilden är hämtad från den här den här artikeln som Google försökt översätta här. (Deras alster är alltid lika uppiggande. Ni får väl fråga i kommentarsfältet om det är något som verkar oklart…)

20_profiel_480

Just nu är man inne på fas två, att pumpa in blöt sand från havsbottnen en bra bit ut och bygga upp själva dynerna. Innan dess har man arbetat med fundamentet till den nya strandremsan som ska bli en 300 meter vid lågvatten.

Ska bli mycket spännande att återvända hit igen om ett år!

Tillbaka i Holland

Vi brukar ta en sväng nedåt Holland varje sommar för att hälsa på släkt och vänner, bunkra upp av holländsk mat och få en dos sextonhundratalskonst IRL. Men först hamnar vi på stranden, förstås. Bada är inte så viktigt. Gräva är större. Sedan dricker vi ljummet kaffe och iskall saft innan vi traskar hemåt med sand i skorna.

sand_2

Sand_1

 

En generalisering

Vi bor sedan snart tio år i Småland. Här är folk förnuftiga och praktiska, sparsamma och ordentliga. Att överleva i den småländska storskogen var inte alltid så lätt och den som gnetade på dagen lång med sin stenbrytning klarade sig bättre i kampen för brödfödan.

Värmland verkar först likadant med all skog och stora avstånd. Och sant är att båda landskapen drar till sig trångbodda nordeuropeer som längtar efter natur, tystnad och en egen plats att vara på. Men varför väljer tyskarna Småland och holländarna Värmland? Är det bara en geografisk fråga om kommunikationsvägar? Eller är det något mer?

Sjö

Min bild av Värmland formades tidigt av böckerna. Lagerlöf och Tunström, de skriver om drömmare och visionärer. Här behövde man inte vara bonde med blicken i marken, här kunde skogen och järnet bli en språngbräda uppåt och utåt. Hit flyttar holländarna. De vill inte sitta still utanför sommarstugan och titta på utsikten, de vill skapa något nytt. Våra B&B-värdar på semestern köpte ett nedgånget ruckel men är på god väg att skapa ett holländskt paradis. En holländsk pub, kök med nybakat bröd och AGA-spis, en känsla av svenskt 1700-tal i lägenheterna och Mozart till frukost. Tre månader om året arbetar de här på sitt projekt innan de åker hem till den holländska vardagen.

Katterna landar i en depression varje höst när vi återvänder till Rotterdam, berättade vår värd, innan de har vant sig igen.

Jag undrar om det bara är katterna?

Färgfoto från 1600-talet

NyTeknik berättar om en energisk amerikan, Tim Jensen, som gav sig i kast med att bevisa en teori om Johannes Vermeers måleri. Möjligen en prestation i samma anda som att bevisa att Shakespeares verk inte skrevs av honom själv, men inte desto mindre imponerande. Tidningen skriver:

MusiklektionenHan menar att exempelvis den vita fondväggen i målningen Musiklektionen har en ljussättning som Vermeers ögon knappast kunde ha uppfattat den, skriver han på sajten Boingboing. Därför tror Tim Jenison att konstnären har använt något hittills okänt optiskt hjälpmedel i sitt skapande. 2008 fick han en idé om det kunde handla om en ganska enkel konstruktion med några linser och speglar.

Läs hela artikeln här eller en mer fyllig beskrivning av hur Jensen gick tillväga här: Vermeers paintings might be 350 year-old color photographs.

Han byggde helt enkelt (ja, enkelt är knappast rätt ord) upp en exakt kopia av interiören i sin ateljé med hjälp av 3D-scanner, laserskrivare och CNC-svarv. Letade föremål i antikaffärer. Konstruerade den optiska utrustningen. Ägnade så sju månader åt att måla själva tavlan. Och ja, resultatet blev rätt likt. Han kommenterar själv:

The work was tedious and very hard on the back, but the machine worked well. My experiment doesn’t prove that Vermeer worked this way, but it proves that he COULD have worked this way. And the impossible white wall came out looking about the way Vermeer painted it. 

Dagens gjutna (3)

apelsinträdIbland hittar man prylar som är så knäppa att de väcker habegäret. Här är en sådan. Det är ett litet apelsinträd i målat gjutjärn och det tänkta användningsområdet kan jag inte gissa – förmodligen någon sorts utsmyckning, men varför? Jag hittade det på loppis och tog med det hem mest för att glädja familjens holländska gren. Apelsinträdet är nämligen en symbol för de holländska regenterna ända sedan Willem av Oranien och förekommer flitigt på kungliga souvenirer. Ja, det finns en ölsort också, Oranjeboom, men enligt förståsigpåare är det ölet inte värt besväret att importera hit.

Hemma hos oss får trädet tills vidare dekorera öppna spisen. Kanske flyttar det ut i trädgården till våren och ger oss en doft av södern – eller, om det blir en regnig sommar, i varje fall av Holland.

De Oranjeboom bloeit

Unknown