Etikettarkiv: matematik

Vasas nya vagga

Som materialforskare blir man ganska snabbt tvungen att intressera sig för andra material än sitt eget. Och inte bara för materialet i sig utan även dess växelverkan med omgivningen. Kemi och fysik och biologi och matematik, tvärvetenskap när den är som bäst!

Ett riktigt favoritprojekt med ständigt nya ingångar är förstås skeppet Vasa. Stiftelsen för Strategisk Forskning stöttar sedan en tid ett projekt där en skräddarsydd vagga designas som ska avlasta trästrukturen från dess egen tyngd. Där ingår bland andra Sveriges Lantbruksuniversitet som kan det här med ek.

Ett extra plus för musiken i filmen! Suggestiva klanger med historiska referenser  och mycket cello förstås!

3,141592653589793238462643383279502

Äntligen! π-dagen är här! Ja, för ni firar väl? Finns så mycket kul att göra: äta πzza eller π (se nedan), skjuta πlpåge, promenera på en πazza, göra en πruett eller kanske släppa loss och göra något lite πnsamt.

Varför π-dagen?? Kom igen, kolla datum en gång till. 14 mars, eller som amerikanerna säger, 3.14. (Ytterligare en gåva från väster är firandet av Star Wars-dagen 4 maj. Säg det på engelska, helst med amerikansk accent.) Själv kom jag in i firandet sent, ska jag erkänna, men har de sista åren aldrig missat chansen. Och en titt i bloggarkivet visar på en viss fixering vid det här talet, här till exempel, och här.

Ny favorit för i år är ett stycke musik jag införlivat i min πanorepertoar.


49_350x350_Front_Color-NA

Detta filmklipp och mycket, mycket annat trevligt annat för oss π-fans hittar du på π-dagens egen hemsida. Till exempel det självklara faktum att om du håller en spegel framför 3.14 läser du bokstäverna PIE. Det har det här kickstarter-företaget insett.

Och om någon skulle vilja uppvakta med en present till nästa års firande så har jag hittat en användbar väggklocka från π-butiken.

Glad π-dag, alla läsare!

 

 

 

Genikampen

Jag har inte följt programserien tidigare, men nu är det dags: Genikampen | SVT Play

Min vän fysikern är med och tävlar i år och beskriver det som något av det roligaste hon gjort.

 Jag vill skriva om vad IQ egentligen mäter, och vad det är som gör att människor löser problem på olika sätt. För mig handlar det inte om att gradera begåvning bara för att någon råkat vara väldigt bra på logik och på att se mönster och upptäcka samband, säger Maria Gunther.

genikampen-jpg

Första avsnittet visade ett antal människor som inte bara löser matematiska problem och spelar skruvade brädspel utan också kan tänka strategiskt och logiskt. Dessutom är de vänliga, lyhörda och förtjusta i samarbete.

Jag trivs med de här människorna, för jag tycker de uppför sig fullständigt normalt.

 

Söndagspyssel

En vanlig söndagseftermiddag har jag tid att umgås med barnen. Vi börjar med nåt simpelt som uppvärmning: en siffra var, på tid. Den till höger heter Ken Ken och är roligast om man är ganska ung och behöver träna på de fyra räknesätten. Annars går det lite för fort. Vilket påminner mig om när jag fick Lyckoslanten i skolan på sjuttiotalet och alltid löste korsordet uppochner för att det skulle vara lite längre!

IMG_1025  IMG_1026

IMG_1024Sedan kämpar vi en stund med Kakuro. Här till höger ser ni det första exemplar vi lyckats lösa utan att fuska – lösningen finns ju i samma tidning, man tänker tydligen inte ens tanken att folk skulle vilja skicka in dem!

För att fira segern bestämde vi oss för att göra av med den sista slatten pepparkaksdeg. Men vid det laget hade vi  redan använt alla formarna och bestämde oss för att gå en liten bit utanför boxen.

IMG_1029 En liten fusklapp var trots allt nödvändig. Vi var osäkra på ksi.

IMG_1027

Den svenska urdatorn

På något sätt verkar det ha varit mycket coolare att vara matematiker på 1940- och 50-talen. Jag har tidigare skrivit om Alan Turing och hans kodknäckare. Även i Sverige hände det saker:

Den 15 januari 1954 invigdes den 30 ton tunga svenskutvecklade datorn Besk, en dator som då var snabbast i världen. Tio meter lång och två meter hög fyllde den ett helt rum i fastigheten på Drottninggatan 91-95 i Stockholm. Då huserade Kungliga Tekniska Högskolan där. I dag tillhör byggnaden Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Redan på invigningsdagen fanns Elsa-Karin Boestad-Nilsson på plats för att köra sitt första program; beräkning av spridning i raketbanor. Det blev startskottet på den period i livet hon kallar ”nätterna med Besk”.

Om den svenska datorteknikens barndom sedd genom en av pionjärernas ögon kan du läsa mer i Ny Teknik: Datapionjären berättar om topphemliga nattjobbet med svenska urdatorn 

urdatorn

Panelen till datorn Besk. Foto: Tekniska museet

Ni har väl firat pi-dagen?

Hemma hos oss firade vi med pizza, förstås. Och i år blev det extra festligt med en rund tårta också, för vi fick ju fyra korrekta decimaler: 3.14.15 om man skriver datumet lite amerikanskt. Läs mer här: Magiskt ögonblick på årets pi-dag.

Singh, Simpsons och matematiken (2)

Bland hajper som jag aldrig begrep sorterade jag länge in Simpsons. Den där tecknade serien, ni vet, med en massa gula figurer som beter sig underligt, eller väldigt underligt. Försökte se ett eller annat avsnitt men begrep just ingenting. Jag ska inte påstå att jag har fallit för den nu heller, men hajpen har jag större förståelse för sedan jag och sonen såg en intervju med Simon Singh på Kunskapskanalen. En bok, en författare: Räkna med Simpsons heter programmet och är väl värt att ägna arton minuter åt.

SimpsonSaken är tydligen den att flera av seriens upphovsmän är matematiker, och det märks för den som intresserad. Min vän fysikern förklarar:

Matematiska skämt, som förmodligen är helt obegripliga för de allra flesta tittare, har funnits i ”Simpsons” ända sedan tv-serien startade i slutet av 1980-talet. Första gången Simon Singh upptäckte det var för tio är sedan när han satt hemma och tittade på avsnittet ”The wizard of Evergreen terrace”. I den vill Homer göra något meningsfullt av sitt liv och försöker sig på att bli uppfinnare. – Det fanns en svart tavla med formler i bakgrunden. Jag har doktorerat i partikelfysik, och såg att Homer hade försökt förutsäga massan hos Higgspartikeln, att han hade en lösning på Fermats stora sats som inte är möjlig, att han hade formeln för universums densitet, och undersökte topologi med hjälp av en flottyrmunk, säger han.

Läs mer i artikeln ”Simpsons” fyllt av matematiska skämt – DN.SE.

 

Singh, Simpsons och matematiken (1)

Som en vattendelare mellan en sorts människor och en annan kommer här några tentauppgifter från Simon Singhs bok ”Räkna med Simpsons!”. Fler frågor hittar du  här.

Simon Singh1. Vad sa siffran 0 till siffran 8?

Svar: Snyggt skärp!

2. Vilka 10 sorts människor finns det i världen?

Svar: De som förstår binära tal och de som inte gör det.

3. Hur stor är volymen på en pizza som har tjockleken a och radien z?

Svar: pi × z × z × a

Hotel Infinito

Hur får man plats med ett oändligt antal österländska matematiker på ett hotell som redan är fullbelagt, undrade dottern. Hur så, frågade jag. Det är Pythagoras som frågar, sa dottern, tror jag i alla fall.

Så vi gick in på nätupplagan av Ny Teknik och läste vad Kaianders skrivit om Hotel Infinito  (bilden kommer därifrån förstås).

Hotel-infinito-ny-teknik

Inga problem”, säger Pythagoras. ”Det här fixar vi lätt.”

Omöjligt”, stönar den förtvivlade portieren. ”Även om vi råkar ha oändligt många rum kan vi väl inte ta emot ytterligare oändligt många gäster!”

Jodå”, svarar Pythagoras. ”Det är precis vad vi kan. Gör så här: låt alla flytta till dubbelt så höga rumsnummer. Låt gästen i rum nummer ett – det vill säga min unge vän här – flytta till rum två, gästen i rum två flyttar till rum fyra, rum tre till rum sex och så vidare. På så sätt blir alla rum med udda rumsnummer lediga. I dessa rum kan sedan de nyankomna inkvarteras hur många de än råkar vara, eftersom det finns ett oändligt antal udda tal.”

Vi lärde oss en massa om oändligheten på kuppen. Hela problemställningen hittar du här.

 

 

Läderlappen som matematik och materialsport

Matematik är ett språk som är både användbart och uttrycksfullt. Detta exempel hittade dottern i sitt sökande efter nya, roliga ekvationer.

batman

Verkar fungera också. Fast för mig är och förblir Batmans verksamhet främst en materialsport med minnestyg, kevlardetaljer, kolfiberhjälmar och supertunna vajrar. Plus 10 000 reservdelar. Filmen stegras från spännande till riktigt intressant när han ska praktisera på avdelningen för Applied Science: