Etikettarkiv: Min vän fysikern

Vetenskapen 2016

Nytt år igen och vi har listorna: bästa filmerna, sämsta böckerna, största politiska händelserna och alla de andra. En av de mer läsvärda handlar om vetenskapliga genombrott under året.

Svallvågorna från två kolliderande svarta hål är 2016 års största vetenskapliga genombrott. Upptäckten av gravitationsvågor är början på en helt ny typ av astronomi och är det största vetenskapliga genombrottet 2016 enligt tidskriften Science. På listan finns också artificiell intelligens, en föryngringskur för möss och vår närmaste planetgranne utanför solsystemet.

Så inleder min vän fysikern sitt urval. Hela listan hittar du här på DN.se!

Nobelvecka

Nobelvecka och plötsligt en väldig massa program på TV att frossa i! Nobelspecialer, fördjupningar i vetenskap och litteratur. Och frågeprogram som äntligen tar upp det väsentliga: Vem vet mest, kemi- och fysikutgåvan! Min vän fysikern tävlade tappert men åkte till slut ut på en parsec  (eller snarare trehundra). Titta på programmet på svtplay och se om du kan mer!

Bildresultat för vem vet mest

Hur högt specialiserade dessa ämnen är framgick bland annat av att programledaren Richard Olsson med jämna mellanrum fick dyka närsynt ner i sitt manus för att med djup koncentration tungvricka sig igenom namnen på kemiska molekyler eller grekiska fysiktermer. Och när deltagarna vänligt förklarade innebörden av en eller annan fysikalisk teori är det frågan om så många andra än de medtävlande hängde med. Desto roligare att ett sådant program får utrymme! Bravo, SVT!

Gunthers gåtor

Min vän fysikern är multibegåvad, det är ingen nyhet. Många följde henne på SVT:s Genikampen i somras, där hon bland annat utmärkte sig genom sin reaktion på att så småningom bli utslagen ur tävlingen. Ingen ilska över att ha förlorat, utan vemod över att inte få tillbringa mer tid med sina uppskattade medtävlare.

För den som vill mäta sin klurighetsförmåga med Marias publicerar DN just nu regelbundet Gunthers gåta. Gamla klassiska tankenötter blandas med nya och alla har getts ett tema från Harry Potters värld. Testa den här, till exempel:

bigoriginalHarry, Ron och Hermione tar in på Den läckande kitteln och får varsitt rum. På morgonen betalar de tio galleoner var för rummen, alltså 30 galleoner, till tandlöse Tom i baren. Men när de gått ångrar sig Tom, och tycker att 25 galleoner gott kan räcka för de tre rummen. Han ger fem galleoner till Stan Shunpike, konduktör på den förtrollade Nattbussen, för att ge till Harry, Ron och Hermione. Stan letar reda på dem, men tycker att det är för besvärligt att dela fem galleoner på tre, så han ger Harry, Ron och Hermione en galleon var och behåller två för sig själv. Nu har Harry, Ron och Hermione betalat nio galleoner var för rummen, alltså tillsammans 27 galleoner. Stan Shunpike behöll 2 galleoner. 27 + 2 är 29. Vart tog den 30:e galleonen vägen?

Jag får nog lära mig mer om bilar ändå

En nackdel med att arbeta på institutet – den enda, faktiskt – är att mycket kretsar kring bilmotorer. Det beror på att landets två största gjuterier ägas av Volvo och Scania och att den absoluta merparten av allt gjutjärn som produceras används i just bilmotorer.

Sedan jag började här har jag nödtorftigt lärt mig att skilja på olika typer av motorblock och vad som skiljer dem egenskapsmässigt från topplocken. Materialmässigt intressant är det förstås ändå, med olika ferrithalter och grafitformer. Men det är inte tillämpningen som utgör tjusningen för mig.

Mitt första forskningsområde, elektrokemin, hade också en koppling till fordonsindustrin i och med att vi undersökte möjliga materialval till tunnfilmsbatterier. Och nu har till och med nanokemin blivit bilburen! Min vän fysikern berättar om årets Nobelpris i kemi:

Den tredje pristagaren, Bernard Feringa, blev 1999 först i världen om att bygga en roterande molekylmotor. Hans mål var egentligen att skapa en molekylströmbrytare som kan slå mellan noll och ett och användas för att lagra information, men upptäckte i stället hur det är möjligt att styra en snurrande molekyl. När kemisterna nu har lärt sig att kontrollera molekylernas rörelser kan de skapa vilka maskiner som helst. År 2011 byggde Feringa och hans forskargrupp en fyrhjuls­driven nanobil av en enda molekyl.

Läs hela artikeln här och titta på fin grafik här!

 

 

Årets IgNobelpris till svenskar

Klockan ett på fredagsmorgonen svensk tid började utdelningen av IgNobelprisen, som belönar forskning som först får dig att skratta, sedan att tänka.

Årets IgNobel-pris är klara och två av dem går till svenskar. Min vän fysikern berättar mer:

Susanne Åkesson, professor vid avdelningen för evolutionär biologi vid Lunds universitet, är en av pristagarna. Hon och hennes medarbetare i Ungern, Spanien och Schweiz får årets pris i fysik för att de har upptäckt ”varför vita hästar är de mest hästbromssäkra hästarna och varför sländor är dödligt attraherade av svarta gravstenar”, enligt motiveringen. […]  Även årets litteraturpristagare är svensk. Författaren, översättaren och biologen Fredrik Sjöberg får priset för ”sitt självbiografiska verk i tre volymer om njutningen av att samla flugor som är döda och flugor som ännu inte är döda”.

Läs hela artikeln här!

Genikampen

Jag har inte följt programserien tidigare, men nu är det dags: Genikampen | SVT Play

Min vän fysikern är med och tävlar i år och beskriver det som något av det roligaste hon gjort.

 Jag vill skriva om vad IQ egentligen mäter, och vad det är som gör att människor löser problem på olika sätt. För mig handlar det inte om att gradera begåvning bara för att någon råkat vara väldigt bra på logik och på att se mönster och upptäcka samband, säger Maria Gunther.

genikampen-jpg

Första avsnittet visade ett antal människor som inte bara löser matematiska problem och spelar skruvade brädspel utan också kan tänka strategiskt och logiskt. Dessutom är de vänliga, lyhörda och förtjusta i samarbete.

Jag trivs med de här människorna, för jag tycker de uppför sig fullständigt normalt.

 

Faktaresistens

Här i Sverige hade Språkrådet och Språktidningen med ordet faktaresistens på sin nyordslista för 2015. Det betyder ett ”förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som i stället grundas på till exempel konspirationsteorier”.

Så inleder min vän fysikern en artikel i DN om varför tron på en platt jord kan få dödliga konsekvenser. Och det som till synes kan skyllas på okunskap är inte så enkelt, menar hon och citerar filosofen Stefan Schubert:

– Kunskap och intelligens räcker inte så långt som folk tror. Det vi behöver är i stället mer intellektuell ärlighet, så att vi kan bryta upp grupptänkandet där vi litar på dem som tillhör samma grupp som vi själva, och misstror andra läger.

Här presenterar hon fem områden där många misstror vetenskapen.

Och här kan du läsa hela artikeln i DN.

Därför är is så halt

IMG_1109Vi fick vinter, till slut. Efter en löjligt varm december blev det köldrekord och snöskottning i januari. Inte mig emot. Min gamla gjutargubbe i fönstret fick idag en kompis tack vare yngsta dotterns variation på temat snö, tack för det!

Min vän fysikern reder på DN.se påpassligt ut varför is och snö blir så lämpligt hala underlag när man ska ut och vintersporta. Ja, vi visste en del förut förstås, men tydligen har den matematiska sidan av saken nu fått en tillfredsställande lösning också.

– Det beror på ytsmältning. Översta lagret av isen blir mjukare och får egenskaper någonstans mellan vatten och is, säger Bo Persson, forskare vid Peter Grünberginstitutet i Jülich i Tyskland.Han har forskat om tribologi, eller läran om smörjning, friktion och nötning, i 20 år. I december publicerade han en matematisk modell för hur halt is är i tidskriften Journal of Chemical Physics. – Mitt huvudbidrag är att jag lyckats beskriva både temperaturberoendet och hastighetsberoendet, säger Bo Persson.

En av många märkligheter med is och snö är att fenomenet uppträder i ett så stort temperaturintervall. Först nedåt -40 grader Celsius upphör ytsmältningen, men då blir det också omöjligt att åka skidor eller skridskor.  Vi får dessutom bekräftat hur klokt det är att ta det lugnt vid halka:

Den viktigaste lärdomen från hans matematiska modell är att isen blir halare ju fortare vi rör oss, menar han. – Jag kallar det bananeffekten. Om du går väldigt långsamt och försiktigt är isen inte så hal. Då känner du dig säkrare och börjar gå snabbare, men då minskar friktionen, och så faller du.

Ta nu och läs hela artikeln här!

Vetenskapsåret 2015

Min vän fysikern skriver om de 10 största vetenskapliga genombrotten under 2015.

Gensaxen Crispr, som upptäcktes i bland annat Umeå och som revolutionerat biokemin, är årets största vetenskapliga genombrott enligt tidskriften Science. På topplistan, utan inbördes ordning utom förstaplatsen, finns också en ny människoart och närbilder på Pluto.

Min egen favorit på listan är de där tärningskastande kvantfysikerna:

tärningarEn av de märkligaste förutsägelser som den redan märkliga kvantmekaniken gör är att två partiklar kan ha nästan telepatisk kontakt, och att den ena märker vad som händer den andra i samma stund som det sker även om de ligger ljusår ifrån varandra.  […] Efter mer än 50 år har forskare nu presenterat vattentäta bevis för att […] kvantmekaniken har rätt.

Läs mer i DN: 10 största genombrotten inom vetenskapen i år 

Klimatmålen

Vår generation är den första som ser effekterna av klimatförändringarna, och den sista som kan göra något åt dem, sa USA:s president Barack Obama när klimatmötet i Paris inleddes för två veckor sedan. Och förhandlarna kan ha lyckats med det. Nu har vi för första gången ett avtal för hela världen som faktiskt ser ut att kunna begränsa klimatförändringarna till hanterbara nivåer.

Så berättar min vän fysikern om det nyss avslutade klimatmötet i Paris. Och hon fortsätter med viss optimism: Klimatavtalet garanterar inte att vi kan begränsa uppvärmningen till en och en halv grad. Men det erbjuder möjligheten att göra det. Och det är nu arbetet börjar.

Läs artikeln här! och du hittar en fortsättning här!

Och här är en praktisk guide till avtalet, för oss som inte hunnit lusläsa all rapportering under de senaste två veckorna!