Etikettarkiv: motivation

Nyhet från en med hjärnkoll

I många år hade det varit etablerad ”sanning” att människor tilldelas en viss mängd hjärnceller när de föds. Som sedan skulle dö undan år efter år, i takt med att vi åldras och utsätter oss för nedbrytande aktiviteter såsom att dricka sprit och få slag mot huvudet, skriver Karin Bojs i DN idag.

Bildresultat för järn hjärnaI tre omgångar har nu forskare kunnat visa att detta tråkiga faktum inte alls stämmer. I viktiga delar av hjärnan föds faktiskt 700 nya celler – per dag! Och detta gäller hela livet!

Karin Bojs fortsätter: Djurstudier visar bland annat att fysisk träning är bra för nyfödda hjärnceller, liksom att ha sex, att ha hög status i gruppen och (för råtthonor) att lukta på en hanne med hög status. Dåligt för nyfödda hjärnceller är däremot isolering och sociala nederlag. Man kan ju misstänka att liknande faktorer också påverkar människors hippocampus, men det återstår att bevisa. Att få klara besked i dessa frågor är angeläget. Befolkningen blir allt äldre, landet fylls av gamla hjärnor. Vi ska vara glada för de nyfödda nervcellerna, och det utrymme som faktiskt finns att hålla hjärnan spänstig.  

Och en sådan härlig vårdag som idag känns det faktiskt så också!

Läs hela artikeln här: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-visst-vaxer-nya-celler-i-gamla-hjarnor/

Annonser

Kvinnliga förebilder i lokalpressen

IGE Day 2018 i Jönköping uppmärksammades även av lokalpressen.

Ingenjörer kan ju göra olika saker men alla jobbar ju egentligen med att lösa problem och det tycker jag verkar kul, citeras Alice Ekblad i artikeln. Jag har ju en framtidsvision om att jag vill förändra världen halvt, iallafall för någon, säger hon.

Hela artikeln kan du läsa här:

https://www.jnytt.se/article/sa-lockas-tjejer-till-ingenjorsyrket/

Ingenjörer ut i etern

Idag var det dags för IGE-dagen: Introduce a Girl to Engineering!IMG_0400

Initiativet kommer från Womengineer och syftar till att intressera fler tjejer i åldern 12-18 år för ingenjörsyrket. Just idag har enligt uppgift 8000 tekniktjejer besökt olika företag runt om i landet och träffat kvinnliga ingenjörer som berättat om sitt arbete. Bland dem kollegan Mahsa och jag, som fick visa upp gjuteri, sandlab och 3D-printer. Och där dök även en reporter från P4 Jönköping upp. Hur det sedan gick kan du höra här:
Inslaget från SWECAST sändes alltså idag den 23 mars. Det börjar vid 2:53:00 och fortsätter efter nyheterna.

Allra nyaste kollegan

Nyaste kollegan Olof berättade jag om igår. Men vi har en ännu färskare också, under upplärning. Det enda hen gör ännu så länge är att dammsuga. Utan att någonsin tröttna.

Jag bjuder hem den här kollegan rätt snart tror jag.

Nyaste nytt från SWECAST

Nytt från SWECAST kunde du tidigare läsa i tidningen Gjuteriet. Numera är detta en fristående bilaga och varje nummer ligger ute på nätet. Just nu kan du läsa om ett nyligen avslutat projekt där jag varit involverad tillsammans med kollegan Johan här till höger, men också om mycket annat som händer på företaget just nu. Bland annat en presentation av nyaste kollegan Olof, 3D-tekniker sedan ett par veckor. Länk hittar du här:

Nytt från Swerea SWECAST

Sista doktorsfrågan

Ur branschtidningen Gjuteriet, sista numret 2017:

Stämmer det att detta är den sista Fråga Doktorn du skriver här i Gjuteriet?

Ja, så är det. Allt har sin tid och efter drygt fem år är det dags att stänga frågelådan för denna gång. Men det har varit mycket roligt att få medverka så flitigt i detta forum – har jag räknat rätt blir det här mitt fyrtionde inlägg! Inget av detta hade blivit av utan alla läsare som ställt så många kluriga frågor under åren. Tack vare er har jag fått anledning att fördjupa mig i de mest skilda områden och sprida kunskapen vidare på ett sätt som jag hoppas varit lätt att ta till sig.

Frågorna har också ofta lett till vidare insikter om hur olika material och processer hänger ihop och hur mänskliga behov, tekniska framsteg och den allmänna samhällsutvecklingen samspelar i stort och smått. Ett exempel är hur synen på och användningen av gjutjärn som byggnadsmaterial ändrats genom åren, från eufori till katastrof och tillbaka igen. Ett annat varför man trots en enorm materialteknisk och konstnärlig utveckling genom århundradena envist framhärdar i att brons och inget annat är det rätta materialet för en staty.

Hur kom det sig att du började svara på frågor i Gjuteriet?

Jag var alldeles nyanställd när en av kollegorna kom in och undrade om det stämde att jag hade disputerat, vilket jag inte kunde förneka. Bra, sa han, då får du svara på nästa doktorsfråga, för vi turas om. Vi var fyra doktorer anställda på SWECAST så jag tänkte att jag bara behövde ta två frågor om året och det kändes överkomligt. Men märkligt nog fortsatte det att alltid vara min tur efter det… Detta första inlägg svarade på varför det heter ”kokill” och ”flaska” och det blev en språkhistorisk utredning med citat från en av mina favoritromaner. Ett udda inslag i tidningen men redaktören var nöjd.

Och varför fortsatte du?

För att det har varit så roligt! Doktorsfrågan är en naturlig fortsättning på de smått absurda diskussioner som kan utvecklas kring fikabordet här på SWECAST en vanlig eftermiddag. Många kollegor bidrar med sina erfarenheter och uppslag, och frågeställningen växer i alla riktningar. Svaret är sällan helt akademiskt men alltid allmänbildande. Jag vill också nämna Gjuteriets olika redaktörer som alltid visat stort intresse för frågespalten och gett mig uppmuntran, feedback på språk, innehåll och nivå, och inte minst en hälsosam respekt för deadlines.

Vilken är den märkligaste frågan du har svarat på?

Mannen som ville gjuta en stor gong-gong av järnpulver från en meteorit. Jag vet inte om han hittade ett lämpligt gjuteri till slut, men det hade definitivt varit möjligt. Annars kan den mest harmlösa fråga rymma en hel värld av associationer och leda långt utöver vad frågeställaren egentligen tänkt sig. Ett biobesök i jultid resulterade i oanade kopplingar mellan amerikansk guldsmedspraxis och europeiska dvärgars snålhet medan en fråga om världsrekord för gjutgods ledde till filosofiska funderingars om gjutningens innersta väsen.

Och vilken har varit svårast?

Knepigast är förstås att gå utanför sitt specialområde. I en fråga om blygjutning har jag senare förstått att jag slirade lite på fakta och när det frågades om gjutna mynt fick jag ta mig ända till Myntmuseet i Stockholm för att forska vidare. Som läsarna av denna spalt har märkt rör jag mig helst bland olika metalliska material och gärna med en historisk tillbakablick. Stål kan jag bäst men tack vare frågor om gjutjärn, aluminium och andra legeringar har jag fått anledning att intervjua kunniga kollegor och lära mig mycket själv.

Har det blivit riktigt fel någon gång?

Jag blandade ihop magnetit och hematit och då klagade ni läsare. Det var riktigt pinsamt, trots att det hade sin förklaring…

Vilket är Doktorns eget specialistområde?

Min doktorsavhandling skrev jag en gång i tiden om elektriskt ledande polymermaterial som var tänkta att användas i bilbatterier. Långt från gjutning kan tyckas men min fascination för material och tillverkningsprocesser föddes redan där och den har jag burit med mig sedan dess. Jag har också hunnit undervisa en del på olika nivåer. Innan jag kom till SWECAST arbetade jag i stålbranschen så gjutstål är väl min hemmaplan. Men för närvarande arbetar jag huvudsakligen med test- och demonstrationsverksamheten på SWECAST .

Har du någon egen hjärtefråga?

Att alla gjutare ska lära sig stava rätt. Gjuta-göt-gjutit, cast-cast-cast ska det vara och inget annat.

Vad vill du skicka med dina läsare inför framtiden?

Sluta aldrig att ställa dina frågor. Det finns alltid någon som är beredd att plocka upp tråden och nysta vidare.

Att förstå världen

Hur jag lärde mig förstå världenNi har förstås redan läst den allihopa? Eller åtminstone sett att den finns att få tag på? Själv köpte jag den åt sonen i julklapp och hann läsa den själv också innan jullovet var slut. Lättläst och tänkvärd och en fin bakgrund till historien om Hans Rosling.

Lika intressant, men med ett annat perspektiv, har dokumentären Roslings värld som ligger ute på SVTPlay. Och en hel massa fina youtubeklipp har ni redan sett här på bloggen, om inte annat! Alla gamla inlägg hittar ni här:

https://endoktorigjuteriet.wordpress.com/?s=rosling

 

Vid kaffeautomaten

-Behövs jag på projektmötet nu efter kaffepausen? Jag har inte så mycket mer att bidra med. Med tanke på vår timkostnad känns det inte så effektivt att jag bara sitter där och ser trevlig ut.

-Åh, sånt gör jag jämt. Det här är mitt tusenkronorsleende.

Vid kaffeautomaten

– Men är det verkligen värt att köpa en husbil… Tänk vad många hotellnätter man kan få för de pengarna!

-Då tänker du inte rationellt. Det finns andra värden att optimera mot än enbart cost.

-”Optimera mot cost”, är du inte lite arbetsskadad nu?

– Inte alls. Jag skulle aldrig värdera institutets verksamhet på det sättet!

gammal_husbil_1183x600

De där intelligenta (1)

Intelligens – så vet du om du är drabbad, är titeln på en artikel av Margit Richert i SvD.

Svär du som en borstbindare, är du konstant kåt, dricker du mycket och trivs bäst ensam? Då finns en stor risk att du tillhör de intelligentas skara, börjar hon och fortsätter med att referera innehållet i ett antal olika undersökningar som försöker slå fast vad som kännetecknar just intelligenta människor. Det är underhållande och, naturligtvis, intelligent läsning att hänga med i karakteriseringar av

en knarkande nattuggla med alkoholproblem och få vänner. En rejält neurotisk typ som gärna talar med sig själv, svär som en borstbindare och dessutom är konstant kåt. Men fram träder också en självdisciplinerad och målinriktad människa som älskar att läsa och grubblar mycket över själva tänkandet; en person med stor empatisk förmåga och stor nyfikenhet på sin omvärld.

svt-genikampen-2016-e04-ae4d_720x405

Fyra genier från SVT:s Genikampen förra sommaren. Fast texten handlar ju inte specifikt om dem så vi får kalla detta en genrebild.

Hennes beskrivning av just de sista två dragen fastnar jag särskilt för. Dels förmågan att klä sina tankar i ord som vilket får dem att framträda tydligare och gör dem möjliga att granska, förbättra och vidareutveckla. (Vissa tankar passar bättre att kläs i matematik, tänker jag mig, men annars är det samma sak.) Och dels nyfikenheten!

Att förstå hur saker fungerar ger nämligen beroendeframkallande små kickar som triggar hjärnan att leta efter fler. Vilket också är förklaringen till att ett av mina bästa festminnen är en timslång diskussion med en kompis kompis som förklarade oljegrusets olika aspekter. Vem hade kunnat tro att det finns en sådan fascinerande artskillnad mellan varm- och kallblandade vägbeläggningar? Ja, vem, frågar sig Margit Richert.

Vilket osökt får mig att för tredje gången på den här bloggen leta fram min absoluta favorit bland semesterbilder.

Semester

Det här är en av de sannaste bilder jag sett på länge. Den förklarar en hel del: det finns alltså människor som faktiskt bara… tittar? Utan att vare sig se eller tänka?